Stanna tåget.

Många talar om drömmar och hur man vill ha det när man blir äldre. Vissa ser framtiden ur ett positivt perspektiv samtidigt som andra inte alls är lika optimistiska till att bli vuxna. Ängslan, ångest och hopp är alla tre känslor som kan tryckas in hos alla som tänker på det. Se tiden som ett lok på en något kurvig och gammal räls, riskerna finns att det går fel.

Själv så ser jag positivt på det som komma skall. Jag har inte de bästa betygen i världen, men jag har ändå kunskap samt social kompetens så det räcker och blir över. Jag kommer garanterat att klara mig bra i livet, något som alltid har legat som ett mål för mig. När jag dör så ska det finnas mer människor än bara min familj som saknar mig. En förebild, det är vad jag vill bli.

Saken är ju bara den att jag insett att det finns saker som är viktigare än mål. Nuet är en ball grej liksom. Som det är nu så lever jag bra. Skolan går bra, jag har just fått ett nytt band, jag har massor med vänner och min kropp mår bra. Jag har till och med en vacker flickvän! Jag trivs som satan.
Ni kan stanna tåget nu. Det är perfekt här. Låt mig stiga av och ta lite kort så hoppar jag på resan mot målet om sisådär ett år igen.